stormvarning

Såhär ser det ut när man tittar ut genom våra takfönster i köket och vardagsrummet efter gårdagens storm. Takplåten har slitits loss och vridit sig runt och gården är full av takpapp. Förhoppningsvis har plåtisen varit på plats när jag kommer hem från jobbet...

frys och föreläsning

Tillbringade måndagen och tisdagen i ett frysrum i Umeå tillsammans med Petra från jobbet. -17,5 och blåsigt (på grund av fläkten), men ganska roligt trots allt, om inte annat såg vi fina och rosiga ut när vi kom upp till fikat. Stod där och sågade upp våra frusna sjösediment från Krankesjön i halvcentimeterstora bitar med hjälp av en bandsåg. Inte alla som sågar gyttja med bandsåg på jobbet... Bodde på ett helt fantastiskt bra hotell - Best Western Botnia - som jag rekommenderar till alla som någonsin ska till Umeå! Man fick skjuts till och från jobbet (eller tåget eller vad man nu ville) varje dag, man fick värsta frukosten, vi fick middagsbuffé och dessutom en superschysst bastu med utsikt över älven! Och allt för ungefär 700 kr/person och natt! Nu blev det bara en natt eftersom vi blev klara mycket fortare än vi tänkt och tog tåget hemåt redan på tisdagsnatten, men jag ser fram emot att återvända.

Så vi kom hem tidigt, vilket innebar att jag hade gott om tid att förbereda dagens föreläsning om diatoméer. Gick jättebra! De tio stundenterna var intresserade och trevliga och tre av dem stannade till och med kvar i en halvtimme extra för att titta på levande diatoméer i mikroskop! Hurra!

genus schmenus

Satt idag och pratade länge med min nya rumskamrat som är postdoc, jättetrevlig och tittar på alger precis som jag, och häpnade över hur hon blivit behandlad. Hon undersöker prover från en ö i södra Atlanten som professor S jobbat med i flera år och tycker är jätteviktig. Nu i januari ska fler prover tas på ön och en expedition, ledd av professor S, ska dit och jobba. Och min rumskamrat har inte ens tillfrågats om att följa med (trots att hon är en stor del i projektet och dessutom har väldigt mycket fälterfarenhet). Ok, det är väl en sak - de kanske hade planerat denna resa väldigt länge och det fanns inte resurser eller vad som helst. Men så visar det sig att av dessa nio män (så klart) som ska åka så är en av dem professor S föredetta doktorand "kronprinsen" som inte längre jobbar med projektet alls, och en är doktor A som jobbar med helt andra saker på en helt annan avdelning men får följa med för att han ju är så "stor och stark". Och som om inte det vore nog: när min rumskompis uttrycker att hon skulle ha tyckt att det var roligt att följa med så säger professor S "ja, näe jag tänkte ju på din lilla dotter"!?!?! !?!?!?!? !!!!! Skulle han någonsin komma på tanken att säga så till en man? Och är det inte upp till henne att avgöra om hon skulle kunna vara ifrån sin lilla dotter så länge? Och tycker han verkligen att det är rätt att straffa henne bara för att hon är mamma???
Jag vet att jag inte borde bli förvånad eftersom professor S tidigare, när det visade sig att "kronprinsen" skulle flytta till England och att kronprinsens nya tjej forskare A skulle följa med i ett halvår, sa till forskare A "ja, då får du se till att inte störa K i hans forskning"!? !?!?!?! Utan en tanke på att hon faktiskt är en mer framstående forskare än kronprinsen och att det kanske är han som inte ska störa henne!! Eller att människor nuförtiden faktiskt inte bara vill forska 24 timmar om dygnet utan även ha mänskliga relationer och att kronprinsen kanske faktiskt vill bli "störd" ibland.
Åh, dessa gubbar. Gubbar gubbar gubbar gubbar gubbar!!! Förstockade och dryga! Man blir så arg!!!

proteindrink

Eftersom jag denna vecka är köksvakt har jag ansvar för att sätta på diskmaskinen, plocka ur densamma och se till att det finns kaffe i kaffemaskinen. Inte särskilt svårt eller ansträngande utan snarare ganska bra eftersom det tvingar mig att vara på jobbet klockan åtta så att jag kan fixa allt som kan behöva fixas innan tio-fikat. Och i måndags var jag verkligen glad att jag var på plats tidigt...
Det hela började med att jag öppnade luckan under kaffemaskinen för att tömma sumppåsen som sitter där och möttes av ett helt skåp fyllt med kaffesump. Suck. Medan jag som bäst städade upp kom dessutom professor Lindh och skojade till det: "Men Linda, vad har du nu ställt till med? Du vet väl att du måste sätta på soppåsen ordentligt". Kul. Speciellt när det är måndag morgon och jag inte har något som helst ansvar för vad som hänt. Kan hända att jag var ganska kort i mitt svar till professor Lindh... Det härligaste kom dock sen, när jag skulle försöka se vad som var fel på transporten av sump ner till soppåsen. Lyckades få loss några maskinbitar och det som växte där var inte vackert... Urk!! Känns härligt att veta att kaffet som man druckit i några veckors tid varit berikat och smaksatt med lite andra organismer.

enkla poäng

Hade idag en av de enklaste men också märkligaste doktorandkurserna hittills: Scientific Writing med Björn Gustavii. Det var en kurs om hur man skriver sin avhandling, hur man skriver på ett korrekt vetenskapligt sätt och hur man gör figurer, tabeller osv. Kursboken som vi fick ut i förväg är jättebra och kursen i sig var det verkligen inget fel på, men att ha föreläsning från 10-16 med en 77-årig föreläsare som är i princip döv och bara hör en om man talar i en speciell mikrofon är onekligen ganska speciellt. Och jag förvånades över hur mycket det påverkade gruppen. Har aldrig varit i en liknande situation och har aldrig reflekterat över det heller, men allting blev ganska märkligt. Alla former av diskussion eller samtal i gruppen omöjliggjordes, ingen ställde några frågor och så fort något var otydligt fick någon ta mikrofonen och försöka förklara högt och tydligt vad det var någon annan undrade. Och det blev ju inte enklare av att hälften av deltagarna inte kunde svenska och att Björn (trots >100 publicerade artiklar) inte direkt var en fena på engelska och gärna pratade svenska även med de icke-svensktalande. Ojojoj. Mycket märkligt men ganska roligt. Och han var en väldigt gullig gubbe - vi hade alla varsin enkel hemuppgift (där svaret i princip stod utskrivet i boken) som vi redovisade, och han blev helt chockad över hur bra vi alla var. "Oh, that is really excellent!" var ett omdöme som vi alla fick så hans positiva feedback kan man verkligen inte klaga på.

kissemiss

På onsdag ska vi åka och sticka näsan i några ragdoll-katter för att testa och hoppas att vi inte blir allergiska! De ska ju tydligen vara allergivänliga och nu har jag hittat en uppfödare i Staffanstorp som har två kattungar kvar och har lovat att vi ska få komma och hälsa på dem. Är ju så himla sugen på en liten katt!

Saga - supergullig!!!

Balder - ser lätt psykotisk ut men gullig ändå...

Hur går det förresten med ordpusslet mina vänner? Har fått bra hjälp av Mona, men nu har jag kört fast igen. Kommer ni på bra ord så tryck på spara och skicka över den URL som man får där :-)

Funny farm

Kristina och Linus tipsade om ett ordassociationsspel som jag nu har spelat från och till hela sommaren. Har kommit en bra bit på vägen, men det finns fortfarande många luckor. Så har ni tråkigt så gå och testa själva här. Eller hjälp mig med mitt spel genom att merga med det via

http://shygypsy.com/farm/p.cgi?state=plhpodoacpophlopfbmllhllpkljdcjocnhdilmkphmpjfpnjlkkoljphpphhcnohopiocmppbmdmhihhalpppjphabkpbihaaaapaaplaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa&style=bzxvvwatwtbarjxboapwtfwqtsyadxdtrttypcwmfsaybyyhtnybrpxmxslsdmmgehxajgab&i=3&j=1&cmd=guess&guess=+

Pimpar Skodan

Fick den här fina wunderbaumen i present av Jonas som hittat den på macken i Skånes Fagerhult. Vi tänkte att den kanske skulle dofta svettig lastbilschaffis, eller dammig choklad, men doften är svårbeskrivbar. Lite sådär neutralt fräsch. Som en välstädad toalett på en rastplats i Europa. En sådan där man betalar till en liten tant för att gå in.

Bröllopsbilder

Ja, nu har vi äntligen kommit dithän att vi lagt upp bilder från bröllopet på internet. Så på www.wendrup.se/dalabrollop finns ett helt gäng (tack till alla som bidragit med bilder!). Kommer även upp bilder från Island snart.

rafting förresten

Här är en film om vår raftingtur (ja, inte vår direkt, men samma tur som vi gjorde).

Island 2

Det är tisdag morgon och vi sitter på hotellrummet och funderar på vad vi ska hitta på idag. Blir nog att vi går på stan och tar det lugnt. Har hittills hunnit med ganska mycket - började som sagt på Kaffibarinn med lite av en utekväll och fortsatte på söndagen med en resa till Blå lagunen där vi slappade i det varma vattnet och hade det gött. Käkade på vårt favvoställe Café Paris och slappade på kvällen. Igår var det dags för äventyr och vi började med valsafari. Fick se några små delfinliknande varelser (marsvin?) men inte en enda val. Vi var dock ganska nöjda ändå eftersom det var en rolig båtresa, men vi fick biljetter till en annan tur så kanske bokar vi in en sådan när vi nu ändå är här. Efter båtresan blev vi upphämtade och körda ut på landet där vi fick ta på oss våtdräkter och ge oss ut på Hvita-floden för river rafting. Vår guide såg ut som Promoe och vi delade flotte med sex britter och lyckades därmed komma undan de störiga amerikanerna som var så högljudda och uppmärksamhetskrävande som bara amerikaner i grupp kan vara... Raftingen var väldigt rolig och inte särskilt svår (precis lagom nivå) och mitt i alltihop fick vi hoppa från en hög klippa ner i glaciärfloden. Roligt! Efteråt väntade bastu och badtunnor innan vi fick skjuts tillbaka till hotellet. Superrolig dag! Kommer ni till Island och vill äventyra så rekommenderar jag varmt Arctic Rafting!

Island 1

Efter en vecka i grupp där vi åkt runt och tittat på lava, kratrar, pseudokratrar, lava, sprickor, lava, kratrar och lava så är det ganska skönt att Jonas nu har kommit och att vi får sköta oss själv. Veckan innan var dock väldigt bra (förutom att det regnade varje dag) - vi har fått se det mesta av Island (förutom östkusten) och till och med kört över höglandet (en resa på 10 timmar över skumpiga vägar där man som mest kunde hålla 50). Dessutom har vi tittat på vattenfall, sett bubblande lerpölar (och nästan kräkts av den fullkomligt vidriga doften av ruttna ägg), badat i såväl badtunnor som naturligt uppvärmda bad (som Blå lagunen) som i helt naturligt varma bäckar, druckit öl, ätit trerättersmiddagar varje kväll och haft det ganska trevligt. Enda smolket i glädjebägaren var väl att det var min gamla vän führern som ledde exkursionen och mitt tålamod med honom började tryta mot slutet, men då var också resan nästan över.
Det hela avslutades med utgång på Kaffibarinn, ett av de trendigaste ställena i Reykjavik tydligen och delägt av Damon Albarn, där jag och Jonas mötte upp de andra (eftersom Jonas inte fick lov att vara med på avslutningsmiddagen trots att führerns flickvän fick komma och jag då inte hade någon större lust att vara med heller) och drack öl och drinkar och hade det trevligt.

Island

Nu bär det av till Island i två veckor. Tåget går om en halvtimme och flyget klockan två och sedan väntar en vecka med fyrhjulsdriven buss runtom på ön och så en vecka med Jonas i Reykjavik med valsafari, white water rafting och utflykter!

första tiden som nygifta

Har nu varit gifta i lite mer än tre veckor och livet kan väl inte sägas ha förändrats sådär speciellt mycket. Vi har framför allt tillbringat tiden på landet där både det ena och det andra har hänt. Idag fick vi motorn till vår fina fina båt och gav oss ut på sjön (där motorn påpassligt nog lade av och vi fick lära oss byta säkerhetssprint i propellern) och besökte dessutom Jula postordervaruhus som vi lämnade med en luftpistol, ett badmintonset, ett öskar, en vattentät säck och en fjärrstyrd leksaksbil. Mest leksaker alltså... Sen fick Jonas bästa födelsedagspresente - en superduperbra råsaftcentrifug! Två liter äppeljuice har tagits med till stan. Hurra!

Utöver detta har även små lyktor hängts upp i träden, två ton stenkross lagts ut till grund för badtunnan, äpplen plockats och äppelmos, vinbärssaft och -gelé tillagats med mera med mera.

Lite följer här på bild:

Fjärilslarven som plötsligt bestämde sig för att sitta på Jonas fasters bildäck...

En noshörningsbagge som tydligen gick och självdog mitt på vår gräsmatta

Fick en båt av Jonas farbror Svempa i bröllopspresent. Att få upp den på ett flak var inte det lättaste, trots att vi hade bra hjälp av Odd...

Fick dock ner båten till sjön till slut och i kom den också

Och såhär fint ligger den nu

I Leksand fick vi tips om att bygga en liten eldstad som man kan samlas kring på kvällarna och grilla eller göra pannkakor eller bara värma sig och mysa. Odd och Jonas byggde den första versionen som jag sedemera rev och byggde om med hjälp av en del murbruk. Blev riktigt bra!

5 kubikmeter ved är väldigt mycket mer än vad man kanske tror när man beställer det...

Jonas stora byggprojekt - vedboden. Numera kan man kalla honom Ernst.

Vattenlek på Siljan

I tisdags blev det plötsligt vackert väder igen och efter att bilen hämtats i Falun så gav vi oss ut på Siljan med Evas kusin Tony för lite vattenlek. Vi började med att åka gummiringar efter hans båt (och ja, jag trillade ur först) och sedan provade Jonas på att åka vattenskidor på en stor rund platta. Det hela avslutades med jetski (som jag faktiskt var överlägset bäst på, även om jag inte lyckades ta mig upp och stå). Roligt roligt!!

Tony visar var skåpet ska stå...

Fru Randsalu Wendrup

Ja, nu är vi alltså gifta och eftersom de flesta av dem som läser denna bloggen var där behöver jag inte skriva så mycket mer än att det var en helt underbar dag! Det regnade visserligen, men när vi kom ut ur kyrkan och när det fördrinkades var det uppehåll och vad mer kan man begära? Vi är superdupernöjda och lyckliga och allt blev verkligen precis som vi önskat: vigseln var fin med mycket musik och festen var avslappnad och trevlig. Får lägga upp lite mer bilder efterhand som vi får dem från folk men här kommer ett litet urval. Fler finns hos Lovisa och Sofia, och lite dansbilder finns hos Jonas. Så har ni fina bilder så vill vi ha dem!!

Planering

Har nu kommit upp till Rättvik efter en oerhört trevlig bröllopsfest i Stockholm (som dessutom gav oss en del inspiration). Kristina och Linus var superfina, maten var god, vinet flödade, dansen dansades och allt var kanon! Bordssällskapet var inte heller fy skam - satt och snackade i flera timmar med farbror Sven (Wollter). Kom ihop oss lite om Bergman men det hela löstes vänskapligt och han lyckönskade Jonas till Jonas val av brud flera gånger...
Dagen efter gick vi en sväng på världens största IKEA innan vi åkte upp mot Rättvik. Där möttes vi av den fantastiska äreporten ovan, som en liten tant i Boda målat till oss. Superfint!
Nu är det tisdag kväll och vi har: planerat hela buffén, kollat in lokalen, planerat möbleringen, träffat prästen och gått igenom ceremonin, köpt vin och ytterligare öl, börjat göra musikmix och planerat lite allmänt. Allt känns under kontroll än så länge...

Min handledare...

Min handledare är fantastisk på många sätt men samtidigt är han också oerhört irriterande ibland. Pratade nu i morse om hur det är att börja doktorera och att de två nya doktorander han fick i maj verkar ha funnit sig någorlunda till rätta och ha koll på vad de ska göra och så vidare. Och då säger han att "ja de två och kanske också du ville ju, när de började, att jag skulle berätta för dem vad de skulle göra. Och jag vägrar göra det. De måste ju skriva sin avhandling själva och de måste fatta egna beslut och bestämma själv". Och jag tycker att det är en så jäkla konstig och störig inställning! Speciellt när han i nästa andetag säger att "ja kommer man från grund- och magisterstudier där man hela tiden blir ledd till detta där man får helt fria händer så är det ju svårt". Ja tro fan det när man inte får någon hjälp! Hur kan man förväntas bli helt självständig sådär över en natt?! Och vad är handledarens roll om inte att handleda? Han har nån (antar jag) störig amerikansk syn på saker och ting där allt är upp till individen och saker ska vara svåra för att man ska skilja agnarna från vetet och så vidare, och det gör mig verkligen förbannad! Inte konstigt att jag blev deprimerad och att Maja som började för några månader sedan också mådde jättedåligt i början! Är det så det ska vara? Är det så fantastisk forskning skapas?? Är det så man fostrar en kreativ miljö - genom att göra folk stressade, osäkra, oroliga och vilsna?? Borde kanske ta upp detta med honom när han säger sådana saker, men samtidigt vet jag att det inte är lönt. Han är professor superduper och om jag säger att jag inte håller med så kommer jag att ha fel. Jag har ju ingen erfarenhet och har inte offrat hela mitt liv för forskningen...
Blir också irriterad när han plötsligt, helt apropå ingenting, börjar berätta om min handledare Sheri som stiger upp klockan 5, springer, duschar och sen är på jobbet 7 och jobbar till 19. Jaha? "It's not a 9 to 5 job, Linda". Nähä? Säger du. "If you want to succeed it's just hard work that counts". Jaha - jobbar inte jag tillräckligt hårt eller? För att jag tar semester? För att jag har andra intressen också? Eller vad? Och sen berättar han om en artikel han läst där det stod att bara 19% av alla som söker post-doc-tjänster får dem i Sverige. Ja... där ser man... Och jag förstår väl att han kanske vill förbereda mig eftersom han tycker att jag är bra och vill att jag ska fortsätta och bli värsta forskaren, men jag tror inte att jag vill det. Jag tänker i alla fall inte åka till USA och göra en post-doc för deras jäkla krav på att man ska jobba 10 timmar om dagen 6 dagar i veckan ställer jag inte upp på! Dessutom har jag bara varit här i ett år, jag kan väl få vänta lite med att tänka på vad jag ska göra i framtiden!?
Ja, han är en märklig man och ibland förstår jag verkligen inte vad han vill ha sagt. Han vill väl att alla ska gå den vägen han har gått eftersom han säkert alltid varit brilliant och klarat sig själv och jobbat självständigt och gjort post-docs runtom i världen och offrat familjeliv och barn för att bli den han är. Men jag ser verkligen inte det som en förebild, snarare som ett avskräckande exempel. Tiderna förändas och Sverige är inte USA och vi är inte beredda att lägga mer än 8h om dagen 5 dagar i veckan på vårt jobb. I alla fall inte som regel. Vi (i alla fall jag, Johan, Andreas och Petra på institutionen) har andra saker i vårt liv också men tror att vi kan vara duktiga forskare ändå.
Men universitetsvärlden är trög och konservativ och det kommer väl ta flera generationer innan saker och ting förändrar sig. För det finns ju alltid superambitiösa killar (oftast) utan liv och intressen som ägnar all sin vakna tid åt sin forskning, och det är ju de som kommer att bli professorer om 20 år och då kommer de att tycka att alla studenter och doktorander också borde vara som de själva var och så fortsätter det och fortsätter...
En lite bitter elegi blev det här på morgonen i labbet, tur att det är semester om några timmar!

Waiting for the night to fall

Sitter på ett väldigt tomt jobb och väntar på att klockan ska bli tio i två så att mina prover som står i vattenbadet är klara och kan fixas med. Borde säkert göra en massa kloka saker (läsa artiklar bland annat) men kan inte riktigt koncentrera mig. Är så mycket annat som pockar på min uppmärksamhet - bordsplacering, festhäfte, vigselprogram med mera... Den enda riktigt jobbrelaterade jag gjort idag (förutom att labba) är att ansöka om en vecka semester till i början av augusti. Det ska bli skönt!

Möhippa

Väcktes igår klockan kvart i nio av att det ringde på dörren. Utanför stod två märkliga tysta uppenbarelser med filmkamera, långa svepande kläder och dolda ansikten, lite som två färggranna arabiska kvinnor i nikab. De gav mig en packlista och satte sig i vår soffa. Jag packade ihop det jag skulle och fick sedan en lapp med en gåta: "En man gräver en grop på två timmar. Hur lång tid tar det att gräva en halv grop?". Svaret var så klart att det finns inga halva gropar. Fick då nästa lapp "Gå till ditt närmsta Malmborgs. Sök upp Anton Berg från Ekvador. Ta den som har en skatt som hjälp om energin tryter". Sagt och gjort - tog mig till malmborgs (med två tysta beslöjade kvinnor i släptåg) och hittade chokladen med en fin påse pärlor fastsatt.
Utanför malmborgs ropade plötsligt Anna på mig. Hon hade fått en gåta hon inte kunde lösa: "Heter det en rak kurva eller ett rak kurva?". Svaret var återigen inte så svårt - det finns inga raka kurvor. Fick lite fler pärlor för mitt svar och nästa lapp: "Gå till det närmsta huset där de serverar mycket starkt kaffe. Säg ditt namn i kassan och slå dig ner".
Så det bar av till Espresso House mitt emot stationen där jag träffade Karin Bengtsson och fick en macka och lite kaffe. Utanför fönstret passade de två mystiska damerna också på att fika. Fick så en lapp till: "Gå till järnvägsstationen. Använd tiggarstaven till att tigga ihop 5 kronor. Visa en bekandt vid stationen att du har rätt summa". Jobbigt jobbigt, men en snäll rysk kvinna kom till undsättning och gav mig direkt sex kronor. Skönt! Mötte upp Marie som gav mig nästa lapp: "Ta dig till den största kyrkan som väcker intresse även hos botaniker".
Så till Domkyrkan bar det av och där stod Sofia och gav mig ännu ett uppdrag "Gå in och tänd ett ljus för din avslutade ungmö-tid. Använd pengarna du tiggde ihop". Så jag gick in och tände ett ljus och när jag kom ut igen var Linda P och Anne också på plats. Bakom domkyrkan fick jag spela två hål tillhygge-golf och fick så nästa gåta: "Två bönder möttes med varsin fårflock. Om du ger mig ett får så har jag dubbelt så många som du, sa den ene. Om du ger mig ett får så har jag lika många som du, sa den andre. Hur många får hade de var? Lägg ihop antal får och multiplicera med fyra. Gå till Stora Tomegatan med det numret..."
Löste gåtan och tog mig till adressen där Jessica och Sandra också mötte upp. Vi tog oss in i Botan och där dukades det upp till picknick med pastasallad, mousserande vin, vindruvor och brie. Och så dök Mia upp! Och Lovisa och Karin Hallström som var märkligt lika de två mystiska damerna som nu försvunnit.
Efter picknickandet fick jag en påse med basker, röd-vitprickig halsduk och solglasögon och vi gick till Tegnérsplatsen. Där fick jag se en av de lappar som tydligen suttit uppe runt om i staden: "Vi samtalar kring Ingmar Bergman och Radioteater. Föreläsning och Öppet samtal om Ingmar Bergmans fantastiska Radioteaterproduktioner. Hemlig Gästföreläsare Lördagen den 4 juli på Tegnérsplatsen i Lundagård klockan 12.30. I regi av Sveriges Radio och Lunds Ingmar Bergman-sällskap"... Jahaja. Karin och LindaP raggade ihop en liten skara på sju personer som ville lyssna så det var bara att gräva i minnet och försöka hålla en någorlunda vettig föreläsning. En av åskådarna var ganska påläst och ställde en massa bra frågor (och skulle gå hem och leta upp min uppsats på internet) så det var riktigt kul!
Efter denna pärs tog vi bussen till Östra Torn och fikade lite vid 4H-gården innan det var dags att gå in på Lunds Klätterförening och klättra på väggar i en timme! Superkul! Och superjobbigt!!
Fortsatte sedan med kaffe och kakor för att sedan traska upp till Delphi och Delfinenbadet där vi simmade, bastade och hade det skönt. Sedan piffades det lite och vi åkte hem till Anne. Där slöt Maria också upp och vi åt god mat, drack en hel del drinkar och snackade mycket skit. Väldigt trevligt och roligt och klockan halv tre var jag så hemma i lägenheten igen.
En supertrevlig och rolig dag med andra ord! Tänk att så många kom och kunde vara med!! Tack!!!