Årets glögg = Blossa '07

Härmed redovisas resultatet från gårdagens mycket trevliga glöggprovningskväll:

kollegor...

Jag vet att det är meningen att man ska känna fin gemenskap med andra exjobbare på avdelningen och helst ska man sitta i exjobbardatasalen (där datorerna är så gamla att de låser sig när jag stoppar i mitt usb-minne) och dricka kaffe ihop och hjälpa och stötta och sånt. Men jag tycker bara det är jobbigt! Det är jobbigt att träffa på de andra (som min inte bästa vän J som kom förbi nyss) och få den oundvikliga frågan "Hur går det?" och sen fråga det tillbaka och så stå och jämföra hur långt man kommit och vem som är mest/minst stressad. Det är störigt och det är stressande - jag får bara andan i halsen och känner "shit, det är ju tokbråttom" trots att jag vet att jag hittills alltid lämnat in i tid och att det alltid blivit bra trots att jag ofta inte kommer igång på allvar förrän jag har en blåslampa i röven.

Jag är med andra ord verkligen inte en gemensamhetsskrivare. Jag vill sitta ensam i en liten skrivarstuga och sköta mig själv. Som Peter Englund. Komma iväg hemifrån och inte behöva se disken som står i vasken, men samtidigt vara i en trevlig och mysig egen miljö. Pallar inte gå till biblioteket för där kan man inte lämna sina grejer och det är en massa folk och jobbigt att ta lunch- och fikapaus, och jag vill verkligen, som sagt, inte gå till institutionen. Så hemma får det bli. Får försöka lära mig ignorera hur det ser ut och fokusera på skrivandet...

sådär

Idag är en sådär bra dag. Sov en timme längre än tänkt, tränade (vilket var skönt och fick mig lite i balans trodde jag då) och pysslade lite men fick sen galna blodsockerfallet och blev bara arg på allt i hela världen och stressad som bara den. Försökte snabbt laga till lite havregrynsgröt men hann under de tre minuter det tog ändå smälla högt i några lådor och få undulaterna att bli lite oroliga. Nu är gröten uppäten, tidningen läst och kaffemuggen halvfull och vreden har mer gått över i uppgivenhet. Trött och håglös. Sitter och tänker att jag borde utnyttja de två timmar jag har innan biblioteket och jobba på uppsatsen, men hittar ingen ingång. Blä.
Men man har väl sådana dagar ibland och jag har nästan börjat acceptera att det inte blir så mycket gjort idag. Imorrn har jag en hel ostyckad dag framför mig och ska försöka jobba effektivt. Och så har jag ju faktiskt GOTT OM TID (tack Bodil Jönsson vars "Tio tankar om tid" jag tar fram inför varje större uppgift)!

Ikväll blir det dessutom libanesisk mat och vin i Malmö för att fira att storebror Peeter har opponering på sitt exjobb under dagen. Nåt att se fram emot!

Kallt!

Sitter här med tjockekoftan, raggsockor, handledsvärmare och en halsduk och fryser ändå! Ska det vara såhär hela vintern nu? Snälla någon, köp vårt hus och se till att elementen är på full fjutt och fixa allt som behövs fixas!!

exjobbskramp

Sitter framför datorn och borde passa på att jobba hårt med exjobbet. Men det lockar ju så mycket mer att slösurfa eller spela spel eller titta på tv. Torsdagar och tisdagar är svåra: börjar ju jobba på biblioteket klockan 13 så det är svårt att motivera sig att jobba innan. Men det är nog lugnt - är ju en massa veckor kvar innan jul då jag tänkte att ett utkast ska vara klart.

Usch, känner igen den uppsatsvånda som börjar krypa sig på mig. Den ständiga oron och stressen för att man inte jobbar. Pendligen mellan att det är helt lugnt och panik som kan utlösas av vad som helst (idag en liten panikattack av ett mail som handledaren skickade där hon frågade hur det gick och Daniel svarat att han börjat skriva på halvtid. Skitlöjligt att bli stressad av det - mitt jobb är ju mitt och jag behöver inte jämföra mig med honom! Dessutom har han massor av labarbete kvar också. Men så rationell är inte hjärnan till att börja med). Inte kul. Men det har ju alltid gått förr så det ska nog lösa sig denna gången med. Får peppa mig med att när jag väl är klar så är jag verkligen färdig med studierna!

Inte för att den tanken nödvändigtvis är så kul, ser inte så mycket fram emot den arbetslöshet som väntar. Fick i veckan reda på att doktorandtjänsten jag tänkt söka och som verkade jättekul inte funkade - fältarbetet ska sätta igång innan jag är klar med exjobbet. Trist! Och typiskt att man bygger upp så höga förhoppningar, borde ju lära mig att jag bara blir besviken. Men det kommer ju fler doktorandtjänster jag kan söka (=1) och får jag inte den heller, då får jag deppa. Inte nu. Nu ska jag fokusera på att bli klar!

Dessutom har jag ju lite jobb. Geobiblioteket till exempel. Och så har jag modellat lite igen; satt förra torsdagen och ska fortsätta idag på folkuniversitetet. En lerskulpturkurs så jag behöver inte vara naken och kan sitta och kolla på hur mitt huvud växer fram ur deras lerklumpar. Ganska coolt.

färdigräknad!

Hurra! Äntligen är alla makrofossilen räknade och inskrivna i mitt block. Dags alltså för att röra sig vidare till nästa fas i exjobbandet - att skriva. Känner viss skräckblandad förtjusning inför det måste erkännas. Ska bli skönt att komma närmre och närmre slutet och har dessutom ganska gott om tid (6 veckor innan jul och sen januari) så det borde vara lugnt, men jag vet också hur mina skrivarfaser kan bli och fruktar de dagar man inte får ner ett ord utan bara lyckas städa lägenheten och baka bullar en hel dag... Hoppeligen har jag dock tagit mig igenom min ställtid nu när jag labbat och kan därför kasta mig rakt ut i produktivt skrivande. Och funkar inte det har jag alltid en massa tabeller och diagram att rita.
Huga - läskigt men skönt alltså. Eftersom jag har en bonusvecka nu (trodde att fossilräknandet skulle ta hela denna veckan också) så ska jag inte stressa utan ge mig själv lov att ta det lugnt. Idag till exempel fika med Marie och köpa lite mer pysselmaterial. Och kanske dricka lite mer glögg.

(på bilden ett pansarkvalster - detta djur som väckt sådant intresse - i sällskap med en del av ett Chironomidhuvud (en liten fjädermygga - till höger))