Vattenlek på Siljan

I tisdags blev det plötsligt vackert väder igen och efter att bilen hämtats i Falun så gav vi oss ut på Siljan med Evas kusin Tony för lite vattenlek. Vi började med att åka gummiringar efter hans båt (och ja, jag trillade ur först) och sedan provade Jonas på att åka vattenskidor på en stor rund platta. Det hela avslutades med jetski (som jag faktiskt var överlägset bäst på, även om jag inte lyckades ta mig upp och stå). Roligt roligt!!

Tony visar var skåpet ska stå...

Fru Randsalu Wendrup

Ja, nu är vi alltså gifta och eftersom de flesta av dem som läser denna bloggen var där behöver jag inte skriva så mycket mer än att det var en helt underbar dag! Det regnade visserligen, men när vi kom ut ur kyrkan och när det fördrinkades var det uppehåll och vad mer kan man begära? Vi är superdupernöjda och lyckliga och allt blev verkligen precis som vi önskat: vigseln var fin med mycket musik och festen var avslappnad och trevlig. Får lägga upp lite mer bilder efterhand som vi får dem från folk men här kommer ett litet urval. Fler finns hos Lovisa och Sofia, och lite dansbilder finns hos Jonas. Så har ni fina bilder så vill vi ha dem!!

Planering

Har nu kommit upp till Rättvik efter en oerhört trevlig bröllopsfest i Stockholm (som dessutom gav oss en del inspiration). Kristina och Linus var superfina, maten var god, vinet flödade, dansen dansades och allt var kanon! Bordssällskapet var inte heller fy skam - satt och snackade i flera timmar med farbror Sven (Wollter). Kom ihop oss lite om Bergman men det hela löstes vänskapligt och han lyckönskade Jonas till Jonas val av brud flera gånger...
Dagen efter gick vi en sväng på världens största IKEA innan vi åkte upp mot Rättvik. Där möttes vi av den fantastiska äreporten ovan, som en liten tant i Boda målat till oss. Superfint!
Nu är det tisdag kväll och vi har: planerat hela buffén, kollat in lokalen, planerat möbleringen, träffat prästen och gått igenom ceremonin, köpt vin och ytterligare öl, börjat göra musikmix och planerat lite allmänt. Allt känns under kontroll än så länge...

Min handledare...

Min handledare är fantastisk på många sätt men samtidigt är han också oerhört irriterande ibland. Pratade nu i morse om hur det är att börja doktorera och att de två nya doktorander han fick i maj verkar ha funnit sig någorlunda till rätta och ha koll på vad de ska göra och så vidare. Och då säger han att "ja de två och kanske också du ville ju, när de började, att jag skulle berätta för dem vad de skulle göra. Och jag vägrar göra det. De måste ju skriva sin avhandling själva och de måste fatta egna beslut och bestämma själv". Och jag tycker att det är en så jäkla konstig och störig inställning! Speciellt när han i nästa andetag säger att "ja kommer man från grund- och magisterstudier där man hela tiden blir ledd till detta där man får helt fria händer så är det ju svårt". Ja tro fan det när man inte får någon hjälp! Hur kan man förväntas bli helt självständig sådär över en natt?! Och vad är handledarens roll om inte att handleda? Han har nån (antar jag) störig amerikansk syn på saker och ting där allt är upp till individen och saker ska vara svåra för att man ska skilja agnarna från vetet och så vidare, och det gör mig verkligen förbannad! Inte konstigt att jag blev deprimerad och att Maja som började för några månader sedan också mådde jättedåligt i början! Är det så det ska vara? Är det så fantastisk forskning skapas?? Är det så man fostrar en kreativ miljö - genom att göra folk stressade, osäkra, oroliga och vilsna?? Borde kanske ta upp detta med honom när han säger sådana saker, men samtidigt vet jag att det inte är lönt. Han är professor superduper och om jag säger att jag inte håller med så kommer jag att ha fel. Jag har ju ingen erfarenhet och har inte offrat hela mitt liv för forskningen...
Blir också irriterad när han plötsligt, helt apropå ingenting, börjar berätta om min handledare Sheri som stiger upp klockan 5, springer, duschar och sen är på jobbet 7 och jobbar till 19. Jaha? "It's not a 9 to 5 job, Linda". Nähä? Säger du. "If you want to succeed it's just hard work that counts". Jaha - jobbar inte jag tillräckligt hårt eller? För att jag tar semester? För att jag har andra intressen också? Eller vad? Och sen berättar han om en artikel han läst där det stod att bara 19% av alla som söker post-doc-tjänster får dem i Sverige. Ja... där ser man... Och jag förstår väl att han kanske vill förbereda mig eftersom han tycker att jag är bra och vill att jag ska fortsätta och bli värsta forskaren, men jag tror inte att jag vill det. Jag tänker i alla fall inte åka till USA och göra en post-doc för deras jäkla krav på att man ska jobba 10 timmar om dagen 6 dagar i veckan ställer jag inte upp på! Dessutom har jag bara varit här i ett år, jag kan väl få vänta lite med att tänka på vad jag ska göra i framtiden!?
Ja, han är en märklig man och ibland förstår jag verkligen inte vad han vill ha sagt. Han vill väl att alla ska gå den vägen han har gått eftersom han säkert alltid varit brilliant och klarat sig själv och jobbat självständigt och gjort post-docs runtom i världen och offrat familjeliv och barn för att bli den han är. Men jag ser verkligen inte det som en förebild, snarare som ett avskräckande exempel. Tiderna förändas och Sverige är inte USA och vi är inte beredda att lägga mer än 8h om dagen 5 dagar i veckan på vårt jobb. I alla fall inte som regel. Vi (i alla fall jag, Johan, Andreas och Petra på institutionen) har andra saker i vårt liv också men tror att vi kan vara duktiga forskare ändå.
Men universitetsvärlden är trög och konservativ och det kommer väl ta flera generationer innan saker och ting förändrar sig. För det finns ju alltid superambitiösa killar (oftast) utan liv och intressen som ägnar all sin vakna tid åt sin forskning, och det är ju de som kommer att bli professorer om 20 år och då kommer de att tycka att alla studenter och doktorander också borde vara som de själva var och så fortsätter det och fortsätter...
En lite bitter elegi blev det här på morgonen i labbet, tur att det är semester om några timmar!

Waiting for the night to fall

Sitter på ett väldigt tomt jobb och väntar på att klockan ska bli tio i två så att mina prover som står i vattenbadet är klara och kan fixas med. Borde säkert göra en massa kloka saker (läsa artiklar bland annat) men kan inte riktigt koncentrera mig. Är så mycket annat som pockar på min uppmärksamhet - bordsplacering, festhäfte, vigselprogram med mera... Den enda riktigt jobbrelaterade jag gjort idag (förutom att labba) är att ansöka om en vecka semester till i början av augusti. Det ska bli skönt!

Möhippa

Väcktes igår klockan kvart i nio av att det ringde på dörren. Utanför stod två märkliga tysta uppenbarelser med filmkamera, långa svepande kläder och dolda ansikten, lite som två färggranna arabiska kvinnor i nikab. De gav mig en packlista och satte sig i vår soffa. Jag packade ihop det jag skulle och fick sedan en lapp med en gåta: "En man gräver en grop på två timmar. Hur lång tid tar det att gräva en halv grop?". Svaret var så klart att det finns inga halva gropar. Fick då nästa lapp "Gå till ditt närmsta Malmborgs. Sök upp Anton Berg från Ekvador. Ta den som har en skatt som hjälp om energin tryter". Sagt och gjort - tog mig till malmborgs (med två tysta beslöjade kvinnor i släptåg) och hittade chokladen med en fin påse pärlor fastsatt.
Utanför malmborgs ropade plötsligt Anna på mig. Hon hade fått en gåta hon inte kunde lösa: "Heter det en rak kurva eller ett rak kurva?". Svaret var återigen inte så svårt - det finns inga raka kurvor. Fick lite fler pärlor för mitt svar och nästa lapp: "Gå till det närmsta huset där de serverar mycket starkt kaffe. Säg ditt namn i kassan och slå dig ner".
Så det bar av till Espresso House mitt emot stationen där jag träffade Karin Bengtsson och fick en macka och lite kaffe. Utanför fönstret passade de två mystiska damerna också på att fika. Fick så en lapp till: "Gå till järnvägsstationen. Använd tiggarstaven till att tigga ihop 5 kronor. Visa en bekandt vid stationen att du har rätt summa". Jobbigt jobbigt, men en snäll rysk kvinna kom till undsättning och gav mig direkt sex kronor. Skönt! Mötte upp Marie som gav mig nästa lapp: "Ta dig till den största kyrkan som väcker intresse även hos botaniker".
Så till Domkyrkan bar det av och där stod Sofia och gav mig ännu ett uppdrag "Gå in och tänd ett ljus för din avslutade ungmö-tid. Använd pengarna du tiggde ihop". Så jag gick in och tände ett ljus och när jag kom ut igen var Linda P och Anne också på plats. Bakom domkyrkan fick jag spela två hål tillhygge-golf och fick så nästa gåta: "Två bönder möttes med varsin fårflock. Om du ger mig ett får så har jag dubbelt så många som du, sa den ene. Om du ger mig ett får så har jag lika många som du, sa den andre. Hur många får hade de var? Lägg ihop antal får och multiplicera med fyra. Gå till Stora Tomegatan med det numret..."
Löste gåtan och tog mig till adressen där Jessica och Sandra också mötte upp. Vi tog oss in i Botan och där dukades det upp till picknick med pastasallad, mousserande vin, vindruvor och brie. Och så dök Mia upp! Och Lovisa och Karin Hallström som var märkligt lika de två mystiska damerna som nu försvunnit.
Efter picknickandet fick jag en påse med basker, röd-vitprickig halsduk och solglasögon och vi gick till Tegnérsplatsen. Där fick jag se en av de lappar som tydligen suttit uppe runt om i staden: "Vi samtalar kring Ingmar Bergman och Radioteater. Föreläsning och Öppet samtal om Ingmar Bergmans fantastiska Radioteaterproduktioner. Hemlig Gästföreläsare Lördagen den 4 juli på Tegnérsplatsen i Lundagård klockan 12.30. I regi av Sveriges Radio och Lunds Ingmar Bergman-sällskap"... Jahaja. Karin och LindaP raggade ihop en liten skara på sju personer som ville lyssna så det var bara att gräva i minnet och försöka hålla en någorlunda vettig föreläsning. En av åskådarna var ganska påläst och ställde en massa bra frågor (och skulle gå hem och leta upp min uppsats på internet) så det var riktigt kul!
Efter denna pärs tog vi bussen till Östra Torn och fikade lite vid 4H-gården innan det var dags att gå in på Lunds Klätterförening och klättra på väggar i en timme! Superkul! Och superjobbigt!!
Fortsatte sedan med kaffe och kakor för att sedan traska upp till Delphi och Delfinenbadet där vi simmade, bastade och hade det skönt. Sedan piffades det lite och vi åkte hem till Anne. Där slöt Maria också upp och vi åt god mat, drack en hel del drinkar och snackade mycket skit. Väldigt trevligt och roligt och klockan halv tre var jag så hemma i lägenheten igen.
En supertrevlig och rolig dag med andra ord! Tänk att så många kom och kunde vara med!! Tack!!!