Nu börjar det vara "den sista" om allt. Den sista söndagen, den sista måndagen osv osv. Skönt! Även om jag trivs här ska det bli skönt att komma hem. Och skönt att sluta titta på diatoméer var eviga dag...
Har, som sagt, blivit färdig med mina 50 diatoméer (ett av målen med kursen), måste bara ta foto på en av dem som jag missat. Och försöka överföra databasen i något vettigt format så att jag kan använda den på min dator också.
Nu har jag bara "species treatment" kvar. Ska fokusera på en art och skriva ihop en A4 med olika typer av info om den och sätta ihop en sida med bilder. Det är nog ganska lugnt, men just idag känner jag mig oerhört oinspirerad... Hoppas att en lugnt kväll och lite sömn ska göra att jag är mer entusiastisk imorrn.
Igår var en bra dag - labbade lite, läste lite i solen och åkte på kvällen till Peter (chef för hela Lakeside) och Judy som bjöd på grillat. Trevlig! Men bäst var att när Jaime, Byron och Nathan efter middagen skulle gå ut och kasta frisbee så frågade de mig med: "Linda, you coming?" sa Byron med sin sköna Jamaica-Karibien-dialekt. "Sure" svarade jag (eftersom frisbee är kul och eftersom de är mina bästa vänner på kursen och jag inte hade någon större lust att stanna kvar och snacka med tjejerna). "Of course you are - you're one of the guys. Let the other girls sit there on the porch, you hang out with us"! Hurra! Jag är en av grabbarna! När jag sa tack och att det var skönt att höra sa Byron "Sure. You're no girlie girl, you're more like us - relaxed, laid back, not so nervous, likes to take it easy and have fun".
Ingen stor grej egentligen men väldigt positivt för mig! Alltid skönt att höra att de som jag själv gillar mest också gillar mig. Och att de VILL att jag ska vara med och hänga med dem, att de gillar att hänga med mig lika mycket som jag gillar att hänga med dem.
Kul! Har ju alltid varit en av grabbarna mer än en av tjejerna (med vissa undantag, men då har tjejerna i och för sig varit ganska grabbiga tjejer :-) men aldrig har någon verkligen bekräftat det, och dessutom så positivt. Kommer sakna mitt lilla gäng - Byron och Jaime. Två schyssta grabbar och dessutom bägge pappor (Jaime till en halvårig tjej och Byron till en femårig kille som han tar hand om själv) - mogna men sköna. Och roliga. Bra bekantskaper.
Tjejerna kommer jag däremot inte sakna speciellt. Jelena och Elena tycker jag, som bekant, inte om. Lourdes (som är teaching assistant) är fortfarande ganska störig och tar sig själv på lite för stort allvar (och ger mig lust att säga "ursäkta, men du ska gå upp med ditt exjobb när du kommer hem, vi andra doktorerar, så tagga ner lite"). Maria de Lourdes är i och för sig trevlig men jag har inte fått så mycket kontakt med henne så det finns inte så mycket att sakna. Trevligast av dem är Ruchi som också inte är så överspänd och också gillar att hänga med grabbarna imellanåt, så henne kommer jag kanske också sakna lite.
Vi får väl se. Just nu saknar jag i alla fall Jonas och hemmet mest av allt.
