Sitter i skuggan av en jättetall utanför konferenslokalen och har just ätit lunch och väntar på att eftermiddagens övningar ska börja. Har varit ganska intressant än så länge, om inte annat för att se hur folk interagerar och hur det funkar på sådana här tillställningar. Ska bli ännu mer intressant i eftermiddag när vår "working group" ska ha möte och på något sätt komma fram till en artikel (har inte riktigt hajat vad allt det här går ut på). Är väl någon slags stort grupparbete där alla framstående forskare i "vårt" fält sitter tillsammans och ska försöka producera något gemensamt resultat. Kan bli intressant att sitta och observera. Är väldigt glad att jag inte förväntas bidra med något vettigt - då skulle jag vara hiskeligt nervös (hoppas i alla fall verkligen inte att det är tanken).
Gårdagens "ice breaker" med öl och snacks var ganska trevlig. Kul att få träffa folk som man bara läst om. Speciellt Dr John Anderson som jag hört väldigt mycket om (mest negativt). Han har blivit lite som en myt och att då få sitta och dricka öl och snacka lite med honom är ganska coolt (och han har hittills varit riktigt trevlig). Lite ansträngande är det också eftersom jag ju inte känner någon här utom Daniel. Blir ju så att jag då hänger på honom (och han förväntar sig inget annat) men samtidigt vill man ju försöka vara lite självständig också. Inte helt enkelt när alla andra är framstående forskare som redan känner varann. Men det går ok. Träffade en estnisk forskare som jag utböt några ord med, så man skaffar sig mer och mer kontakter efterhand. Och dessutom har jag lärt känna Suzannah från England (som var med på vår workshop i maj) lite bättre och hon är en skön typ att stå och hänga med. Hon kan faktiskt prata om annat än vetenskap och forskning också (och det är det inte så många som kan...).
Så: lite spänt och nervöst så klart men mest intressant. Tur att man dessutom har en del sociala färdigheter och kan konsten att nicka och se intresserad ut trots att man inte förstår något av vad folk pratar om :-) Tror, om jag får säga det själv, att jag ändå uppfattas som ganska trevlig och intresserad. Men det är lite av den klassiska (som jag förstått) doktorandkänslan - shit, snart kommer de komma på att jag ju inte kan någonting av det här och avslöja mig och slänga ut mig...
Men men. Dags att gå in igen och fortsätta observera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar