torsdag, mars 29, 2007

Limpan på konferens

Ja jösses. Två långa dagar är till ända och jag har nu varit på min första riktiga konferens. Måste säga att jag inte är särskilt imponerad, snarare tvärt om. Har sannerligen lärt mig att bara för att man kanske är en förstklassig forskare så betyder INTE det att man gått en kurs i presentationsteknik! Var verkligen ett gäng bottennapp idag och jag måste erkänna att jag till och med somnade till tre gånger (vilket jag inte var ensam om). Helt galet att folk inte ens kan förstå en så enkel sak som att lägga sig på rätt nivå - nästan alla gjorde sina presentationer som om de pratade till andra som var experter på exakt samma ämne! Och ok, jag och Daniel ligger kanske på en lägre nivå än de andra som var där, men bara för att man är expert på ett ämne så betyder ju inte det att man kan en massa om alla andra ämnen också. Och några av våra lärare som var där bekräftade att en del av presentationerna förstod de inte heller mycket av. Svårt att hålla sig vaken då... Speciellt om den som presenterar till på köpet pratar jättetyst på dålig engelska och läser innantill från ett papper i 20 minuter.... Herregud vad drygt! Blev nästan förbannad mot slutet. Priset tog den tyske mannen som fick hoppa in och presentera någon annans arbete (den andra hade blivit sjuk). Ok att han hamnade i en ganska svår sits, men han kanske borde läst igenom manuset en gång innan han ställde sig och skulle presentera. Och kanske skulle han kollat igenom powerpointpresentationen också.... Det var fullkomligt olidligt.
Så nu är jag fullkomligt uttröttad och uttråkad och trött på alla jäkla inskränkta tråkiga naturvetarforskarjävlar! (En av dem frågade vad jag gjort innan, jag förklarade och fick en riktig "oj vad konstigt och tråkigt, det vet jag ju inget om så det kan jag inte prata om"-reaktion tillbaka.... De kan fan inte prata om nåt annat än sin och, möjligen, sina vänners forskning de tråkiga jävlarna! Tur att man inte måste umgås med dem privat också... (förutom 3 veckor på Grönland då....).

Annars är det kul att vara i Stockholm! Skönt att få komma hem till Leena och Oskar på kvällarna och bara softa. Igår tapetserade vi köket också. Har dessutom blivit gladeligen accepterad av Rut och Edit och är tydligen numera känd som limpan. Edit ropar väldigt glatt "Limpan - titta mej!" och "hejdå limpan". Låter som en fotbollsspelare men jag får väl lära mig leva med det :-)

Inga kommentarer: