Hade ett intressant möte idag där jag lyckades med att göra mig ovän med prefekten.
Det hela började med att Lunds Universitet ska ha genuscertifiering och att vi är en av de tre institutioner som anmält att vi vill vara med och testa detta (eller ja, prefekten har anmält det utan att riktigt förankra det i organisationen). Och det är ju bra och trevlig eftersom genusfrågor är viktiga och det är bra att få mer resurser för att föra fram genusfrågan.
Så, för några veckor sedan kom ett mail om huruvida man ville vara med i en "referensgrupp" som skulle jobba med genuscertifieringsfrågor. Jag och några andra tackade ja och idag var det dags för möte tillsammans med jämställdhetsgruppen (som redan jobbar med genusfrågor), prefekten och en av projektledarna för hela universitetets arbete med genuscertifiering.
På mötet och på ett tidigare möte, framkom det att vi i "referensgruppen" förväntas bestämma vilka frågor vi tycker är viktiga och sedan driva, genomföra och följa upp dessa. Jag frågade därför om det verkligen är så det är tänkt eftersom vi då inte är en "referensgrupp" utan en "projektgrupp", vilket för mig är en jävla skillnad (en är ett bollplank den andra genomförande) och att om det nu är en projektgrupp så känner jag mig lite inlurad eftersom det inte var på de premisserna jag gick med. Och då brakade det loss... Prefekten, som tar allting personligt, blev genast defensiv och försökte förklara sig på tusen olika sätt som inte klargjorde någonting och universitetets representant började säga något helt annat än prefekten och läsa ur deras projektbeskrivning och tycka att "alla ska ju jobba tillsammans ändå". Men jag hade fått nog av allt snack och ordbajseri och släppte det inte utan ville få svar på frågan: "är vi en referensgrupp som ska vara ett bollplank som någon/några som faktiskt utför arbetet kan vända sig till eller är vi en projektgrupp som ska utföra själva arbetet?". Inte så svår fråga att besvara kan jag tycka och ganska central för alla medverkande. Men nej - vi skulle vara en referensgrupp och det skulle utses en drivande person men den personen skulle inte vara ansvarig och inte heller så drivande utan mer boka lokaler och koka kaffe och vi skulle göra all planering.
"Så, vi är med andra ord en projektgrupp?" frågade jag då.
"Ja det spelar väl inte så stor roll vad man kallar det" säger prefekten irriterat.
"Det gör det väl visst - man går ju in i arbetet på helt olika premisser och detta var inte den premissen vi gick med på från början" kontrar jag.
Robin, bibliotekarien, försöker medla och stötta mig lite och tycker att "nu ska vi väl lugna ner oss".
"Jamen Linda vill ju inte vara med om det är en projektgrupp" säger prefekten hetsigt.
"Det har jag väl verkligen inte sagt!" säger jag, "men jag tror inte att jag vill vara med om det ska vara sånhär stämning i arbetet".
Bibliotekarien lugnade åter ner situationen och några andra hoppade in och tyckte att jag hade rätt och att vi väl bara kan kalla saker vid deras rätta namn. "Ja ni får ju kalla det vad ni vill, men det är väl ingen skillnad mellan en referensgrupp eller projektgrupp" muttrade universitetsrepresentanten och befäste där för mig att hon verkligen inte har någon aning om vad hon pratar om eller håller på med. Det spelar väl en jävla roll vad man kallar saker och jag tycker det är oerhört viktigt att man använder rätt begrepp för rätt sak! Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta och så vidare... Hur kan någon som sitter på genomförandenivå för genuscertifieringen för hela universitetet vara så ignorant och så korkad? Hur kan man ha någon på en sådan nivå som uppenbarligen inte ens gått den mest grundläggande projektledarutbildning (som jag faktiskt precis gjort och där vi så sent som igår just pratade om skillnaderna mellan projekt- och referensgrupper)?
Så jag undrar hur det här genusarbetet ska gå. Det är bara yta och kosmetika och det är ingen på högre nivå som faktiskt är beredd att satsa någon på det.
Det visade sig inte minst i onsdags när prefekten kallade in mig på sitt kontor för att diskutera det förslag jag lagt på att doktorander på institutionen ska få samma möjligheter som på fysicum att få dubbel förlängning i tid för föräldraledighet (är man ledig 6 månader får man sin tjänst förlängd med 6 månader). Han berättade då att han tagit upp det med någon grupp och ingen tyckte att det var en bra idé för det skulle kosta för mycket för institutionen och "då kan vi ju inte anställa nya doktorander och få pengar för examina och publikationer"... Näe, men då kanske vi inte kan anställa nya doktorander då! Vi har ju för fan inte ens skrivbord till alla som vi anställt nu! Det är så typiskt - gärna jämställdhet och genus men inte om det kostar något.
Dessutom visade det sig att han redan lämnat frågan vidare till jämställdhetsgruppen som nu skaffar underlag och tänker driva den. Så det kan ju tyckas ganska märkligt att han bara själv har beslutat att det inte blir av och att frågan är färdigbehandlad. Så jag hoppas fortfarande på att det kanske kan gå igenom på något vis.
Så nu är jag ovän med prefekten och en besvärlig typ. Ska bli kul att gå på fest hos handledaren ikväll och träffa honom där...